En superenkel blogg

En blogg är en webbsida som är lättare att skapa än en vanlig. Göran Lindgren beskriver här den allra enklaste bloggen: Tumblr. På den kan man skriva texter, visa foton och enkelt och snabbt länka till andra sidor.

En blogg behöver inte vara en personlig dagbok på nätet, även om många är det. En blogg kan vara bra om du som författare på ett enkelt sätt vill komplettera dina läromedel med nyheter, rättelser och tillägg. Eller kanske publicera foton och kommentera inlägg på andras bloggar eller webbplatser?

Då är Tumblr ett bra sätt att snabbt skriva några korta ord om varför inläggen är intressanta. Allt detta kan du göra mycket enkelt. Först måste du registrera dig på www.tumblr.com och välja namn och adress på din blogg. Det är ofta värt mödan att lägga ned tid på val av bloggadress.

Eftersom det är den som läsarna ska skriva in är det bra om den är lätt att komma ihåg. Säger den dessutom något om vad sidan handlar om är det ännu bättre. Därefter dyker alternativen Text/Photo/Quote/Link/Chat/Video upp.

Om du väljer Link ska du i en ruta skriva rubrik för inlägget och i en annan ange url-adressen till den sida du vill kommentera. Jag skrev dit namnet och adressen för Görans digitaltips och klickade på Add a description. I rutan skrev jag ”Här finns mina digitaltips på nätet”.

Resultatet blev en länk från min blogg och en kort beskrivning av länken. Det är utmärkt för att till exempel länka till recensioner och diskussioner om aktuella böcker.

En tidsbesparande finess är att ladda ner en liten widget (en sorts program) som gör att det i webbläsarens menyrad visas ett extra alternativ, ”Share on Tumblr”. Befinner du dig på en webbsida som du från din egen blogg vill länka till trycker du bara på Share on Tumblr och får då upp en sida där webbadressen där du befinner dig redan är inskriven. I den skriver du dit din egen kommentar och publicerar på din egen sida. Klart på någon minut.

Till skillnad från vanliga bloggar kan man inte på Tumblr, åtminstone inte ännu, kommentera inläggen direkt på bloggen. Det blir mer information än dialog men i gengäld går det snabbt och enkelt att arbeta.

GÖRAN LINDGREN
Tidigare publicerad i SLFF:s tidskrift Manus, nr. 4 december 2007, sid. 4.

Malliga författare spar tid!

Det i särklass mest arbetsbesparande datorverktyget för författare är formatmallar. De gör att du på ett snabbt och enkelt sätt kan ändra formateringen på en text. Det bästa är att redan från början skriva alla texter i en färdig mall där du definierat de centrala delarna. Du bör skilja på brödtext, text efter rubriker och några olika rubriknivåer. Om du gör det från början kan du sedan enkelt byta typsnitt, storlek, indrag och radavstånd. Du kan dessutom lätt göra en innehållsförteckning.

Om du vill kan du också ge längre citat, bildtexter, figurtexter, litteraturlistor, ingresser och andra delar i texten egna namn och definitioner. Det är viktigt att vara konsekvent för att slippa ändringar i efterhand.

Om du skriver en bok kan du redan från början skriva i en mall som liknar den utformning ditt färdiga manus ska få. Om du avtalat det med förlaget kan du kanske också få ersättning om du tillhandahåller ett tryckfärdigt original. Förr vägrade många tryckerier att ta emot manus i Wordformat eftersom det kunde uppstå många fel på grund av olika datorplattformar, olika typsnitt och andra skillnader mellan olika datorer. Idag tar de flesta helst emot tryckoriginal i pdf-format eftersom detta format innehåller allt som behövs för att kunna trycka något likadant som det såg ut på skärmen hos den som skrev det.

För att göra en pdf-fil behöver man ett program som omvandlar ett ordbehandlingsdokument till en pdf-fil. Det finns flera sådana för Windows och för Mac behövs det inte eftersom det finns i operativsystemet.

Alla mottagare av dina texter kanske inte vill ha formaterade texter. En del föredrar oformaterad text eftersom de själva vill göra formateringen och de annars får rensa bort den formatering du gjort. Det är ändå bäst att göra formateringen eftersom det är mycket lätt att ta bort den. Det är bara att spara som "text only" i ett ordbehandlingsprogram. Att sätta in mallar som inte finns där kräver däremot att man går igenom hela texten och markerar alla stycken som ska ha en formatmall och sätter in denna.

Formatmallar finns i de flesta ordbehandlingsprogram och är kanske mest använt i Microsoft Word. Om du inte använt formatmallar förut bör du börja nu!

GÖRAN LINDGREN

Tidigare publicerad i SLFF:s tidskrift manus, nr. 3-4 oktober 2006, sid. 11.

Låt din bok bli e-bok!

Att göra om en bok till e-bok medför mycket litet merarbete. Om din bok blir e-bok kanske försäljningen av pappersboken ökar.

För några år sedan gjorde flera svenska förlag satsningar på e-böcker, böcker man läser i datorn. Det gick inte särskilt bra. Man satsade mycket pengar men fick små intäkter. Idag har e-böckerna kommit tillbaka men framförallt på biblioteken. Både folkbibliotek och universitetsbibliotek har idag ett stort utbud av e-böcker för utlåning.

Det kräver viss datorvana och tålamod för att låna e-böcker eftersom det inte alltid är självklart hur man ska göra. För att möjliggöra försäljning och utlåning av böcker krävs ett fungerande kopieringsskydd och detta skydd trasslar ibland till hanteringen av e-böckerna.

När jag skrivit ett litet häfte om bloggar med titeln ”Gör en egen blogg!” och gett ut det på mitt eget lilla förlag så skickade jag den till Bibliotekstjänsts Btj-häfte som fungerar som inköpskatalog för många folkbibliotek. Efter en positiv recension där fick jag sälja nästan hundra exemplar till biblioteken. Jag upptäckte då att Bibliotekstjänst också tillhandahöll e-böcker till biblioteken. De ville gärna ha med min bok. Konstigt nog, tycker jag, är förlagen inte så väldigt intresserade av att vara med.

För ett förlag är det mycket enkelt att göra en e-bok. Man skickar bara den pdf-fil som använts för att trycka pappersupplagan så lägger Bibliotekstjänst till ett kopieringsskydd och sedan är det klart. Det innebär att extraarbetet och extrakostnaderna för förlaget är mycket små. Intäkterna är föralldel inte heller stora. Förlaget får hälften av den summa som biblioteken betalar för varje lån. Den summan är tjugo kronor så förlaget får tio kronor för varje utlån. Av dessa tio kronor får sedan författaren en andel som avgörs antingen genom det kontrakt som författaren skrivit på eller genom ALIS. Jag tycker liksom SLFF att författaren bör ha väsentligt högre royalty för e-böcker än för pappersböcker eftersom förlaget gör så liten insats.

Jag behövde bara skicka den pdf-fil jag använt för tryckning och snart hade Bibliotekstjänst lagt in kopieringsskydd och lagt den på sin e-boksserver. Om du är låntagare hos någon av de 44 folkbibliotek som har Bibliotekstjänsts utbud av e-böcker kan du låna mitt häfte som e-bok. Lista över dessa finns på http://www.btj.se/produkter_tjanster/medieinkop/e_biblioteket/lankar.html

För att kunna låna en e-bok behöver man utöver lånekort också en pin-kod. Man kan då låna boken hemifrån och ladda ner den i sin dator. Prova gärna att låna min bok!
Som författare får man inte stora intäkter från e-böcker men det medför inte heller något stort, om ens något, merarbete. Det är värt att prova om inte annat för att det kanske ökar utlåningen och försäljningen av pappersboken.

Göran Lindgren

Denna artikel publicerades först i manus, nr. 3-4, 2006, s. 11.

Mina tidiga artiklar i "manus"

För några år sedan skrev jag några artiklar för SLFF:s tidskrift manus. Ingresser plus länkar finns nedan.

Jag har lagt ut texterna nedan med hjälp av Googles nya gratistjänst Googlepages där man enkelt och gratis kan skapa egna hemsidor om dessa inte innehåller alltför komplicerade element och man redan har ett gmailkonto hos Google.

Eget förlag vid sjön
Tidigt i gryningen den 19 februari 2004 rullade bussen ut från Uppsala med SLFF-medlemmar från lokalavdelningen för en utflykt till Dalarna. Göran Lindgren var med och berättar här. Efter att ha besökt Dalarnas högskola i Falun for vi till Milsbo där vår medlem Olle Vejde bor och driver sitt eget förlag. Han skriver nästan alla böckerna själv och trycker och distribuerar dem också.
Artikeln är ursprungligen publicerad i tidskriften manus, s. 6-7, nr. 2, 2004 utgiven SLFF (Sveriges Läromedelsförfattares Förbund). http://goranlin.googlepages.com/ollesforlag

Läromedelsförfattare i USA
Läromedelsförfattare i USA får inte ersättning för kopiering. De som skriver böcker som används av många skolor i det stora landet kan nå stora upplagor och stora ersättningar. Göran Lindgren var på studieresa i USA och träffade då också läromedelsförfattaren Mervin Block i hans eleganta våning på Manhattan.
Denna artikel publicerades i tidskriften manus, 1999. http://goranlin.googlepages.com/USA

Läromedelsförfattare i Malaysia
Det finns ingen motsvarighet till LFF i Malaysia. En statskontrollerad organisation ger ut de flesta läroböcker i detta land där regeringen försöker överbrygga motsättningarna mellan befolkningsgrupperna på ett sätt som inte alla uppskattar. Detta rapporteras från Malaysia av Göran Lindgren, fredsforskare med Sydostasien som forskningsområde och kursledare för flera av LFF:s Internetkurser. Nyligen kom hans bok "Internet för lärare" ut.
Denna artikel publicerades i tidskriften manus, 1999. http://goranlin.googlepages.com/Malaysia

Är OpenOffice ett bra gratisalternativ till Microsoft Office?

Letar du efter ett gratis ordbehandlingsprogram?
Då är OpenOffice ett bra val, menar Göran Lindgren.

Det kan du läsa i tidskriften manus på sidan 11, nr. 2, 2006. manus ges ut av SLFF (Sveriges Läromedelsförfattares Förbund)
En elektronisk version av artikeln finns på http://goranlin.googlepages.com/openoffice
En längre version av artikeln finns på http://goranlin.googlepages.com/openofficelong

Du är ansvarig för vad andra skriver på din blogg

En av poängerna med en blogg är att det ska vara lätt att lämna kommentarer. Då blir kommunikationen inte enkelriktad. De flesta bloggar tillåter kommentarer. Många börjar med att tillåta kommentarer men får skäl att ändra detta. Inte för att det kommer rasistiska eller andra olämpliga kommentarer utan därför att det kommer spam.

Den som driver en blogg eller en webbplats är ansvarig för vad som publiceras där. Detta är helt klart men det är inte säkert att någon läser eller bryr sig. Ibland är det också svårt eller omöjligt att ställa den ansvarige inför rätta.

Men varför kommer en del spam i form av kommentarer? De består ofta av en mening i stilen "Your site is great! Check out my site at..." jag förstod först inte poängen med detta. Sedermera har jag insett att det hela går ut på att skapa trafik till sin egen webbplats for att få högre ranking hos sökmotorerna och på så sätt kunna skapa intäkter genom reklam.

För att slippa sådana spam kan man stänga av kommentarmöjligheten eller godkänna dem innan de publiceras. För att försvåra spam kan man hos vissa bloggtjänster sätta på word verification vilket innebär att den som vill kommentera måste tyda några förvrängda bokstäver och skriva in dessa för att kunna kommentera. Detta försvårar datoriserade massutskick. Den elektroniska versionen av denna spalt på http:// gorandig.blogspot.com/ har både word verification och kontroll innan kommentarer publiceras. Detta gör det tyvärr också svårare att få en diskussion på bloggen eftersom det är krångligare att kommentera och det finns en tidsfördröjning.

Ovanstående text finns också publicerad på sidan 11 i tidskriften manus, nr 2, 2006.

GÖRAN LINDGREN

Är bloggar en övergående fluga?

Välkommen till min digitalkrönika! Jag kommer i varje nummer att presentera och diskutera sådant som kan vara intressant för läromedelsförfattare. Det här är en digital version av det som står i tidskriften manus på sidan 7, nr. 1, 2006.

Det finns idag massor av bloggar och en livlig diskussion om dem. En blogg är en webbplats som görs på ett enkelt sätt och där inläggen vanligen listas kronologiskt med de senaste överst. Många bloggar liknar mest en personlig dagbok på nätet, men det finns också många mer specialiserade. Det finns många om Internet, vad som finns där och hur man söker bäst där. Författare av läromedel vill ofta komplettera sina läromedel med nyheter, rättelser och tillägg. Att göra det på förlagets webbplats blir lätt krångligt och tidsödande. Att göra det på en egen hemsida tycker många är svårt.

När jag gjort kurser om hur man gör egna hemsidor har de största problemen för deltagarna varit att förstå hur html-koden styr sidorna. Filhanteringsproblem har dessutom försvårat uppladdningen av de färdiga sidorna till en server. De som är datorvana och/eller mycket intresserade övervinner dessa svårigheter men många avstår från att skapa egna webbsidor. En blogg löser dessa problem. Bloggar är alltså ingen fluga – utan ett nytt och enklare sätt att göra webbsidor.

Bloggar kan användas som ett digitalt arkiv. Min blogg http://gorandig.blogspot.com [dvs. här] är ett sådant. Denna och kommande krönikor kommer att finnas där, ibland i litet utförligare form än vad som får plats här i manus.

GÖRAN LINDGREN