Malliga författare spar tid!

Det i särklass mest arbetsbesparande datorverktyget för författare är formatmallar. De gör att du på ett snabbt och enkelt sätt kan ändra formateringen på en text. Det bästa är att redan från början skriva alla texter i en färdig mall där du definierat de centrala delarna. Du bör skilja på brödtext, text efter rubriker och några olika rubriknivåer. Om du gör det från början kan du sedan enkelt byta typsnitt, storlek, indrag och radavstånd. Du kan dessutom lätt göra en innehållsförteckning.

Om du vill kan du också ge längre citat, bildtexter, figurtexter, litteraturlistor, ingresser och andra delar i texten egna namn och definitioner. Det är viktigt att vara konsekvent för att slippa ändringar i efterhand.

Om du skriver en bok kan du redan från början skriva i en mall som liknar den utformning ditt färdiga manus ska få. Om du avtalat det med förlaget kan du kanske också få ersättning om du tillhandahåller ett tryckfärdigt original. Förr vägrade många tryckerier att ta emot manus i Wordformat eftersom det kunde uppstå många fel på grund av olika datorplattformar, olika typsnitt och andra skillnader mellan olika datorer. Idag tar de flesta helst emot tryckoriginal i pdf-format eftersom detta format innehåller allt som behövs för att kunna trycka något likadant som det såg ut på skärmen hos den som skrev det.

För att göra en pdf-fil behöver man ett program som omvandlar ett ordbehandlingsdokument till en pdf-fil. Det finns flera sådana för Windows och för Mac behövs det inte eftersom det finns i operativsystemet.

Alla mottagare av dina texter kanske inte vill ha formaterade texter. En del föredrar oformaterad text eftersom de själva vill göra formateringen och de annars får rensa bort den formatering du gjort. Det är ändå bäst att göra formateringen eftersom det är mycket lätt att ta bort den. Det är bara att spara som "text only" i ett ordbehandlingsprogram. Att sätta in mallar som inte finns där kräver däremot att man går igenom hela texten och markerar alla stycken som ska ha en formatmall och sätter in denna.

Formatmallar finns i de flesta ordbehandlingsprogram och är kanske mest använt i Microsoft Word. Om du inte använt formatmallar förut bör du börja nu!

GÖRAN LINDGREN

Tidigare publicerad i SLFF:s tidskrift manus, nr. 3-4 oktober 2006, sid. 11.

Låt din bok bli e-bok!

Att göra om en bok till e-bok medför mycket litet merarbete. Om din bok blir e-bok kanske försäljningen av pappersboken ökar.

För några år sedan gjorde flera svenska förlag satsningar på e-böcker, böcker man läser i datorn. Det gick inte särskilt bra. Man satsade mycket pengar men fick små intäkter. Idag har e-böckerna kommit tillbaka men framförallt på biblioteken. Både folkbibliotek och universitetsbibliotek har idag ett stort utbud av e-böcker för utlåning.

Det kräver viss datorvana och tålamod för att låna e-böcker eftersom det inte alltid är självklart hur man ska göra. För att möjliggöra försäljning och utlåning av böcker krävs ett fungerande kopieringsskydd och detta skydd trasslar ibland till hanteringen av e-böckerna.

När jag skrivit ett litet häfte om bloggar med titeln ”Gör en egen blogg!” och gett ut det på mitt eget lilla förlag så skickade jag den till Bibliotekstjänsts Btj-häfte som fungerar som inköpskatalog för många folkbibliotek. Efter en positiv recension där fick jag sälja nästan hundra exemplar till biblioteken. Jag upptäckte då att Bibliotekstjänst också tillhandahöll e-böcker till biblioteken. De ville gärna ha med min bok. Konstigt nog, tycker jag, är förlagen inte så väldigt intresserade av att vara med.

För ett förlag är det mycket enkelt att göra en e-bok. Man skickar bara den pdf-fil som använts för att trycka pappersupplagan så lägger Bibliotekstjänst till ett kopieringsskydd och sedan är det klart. Det innebär att extraarbetet och extrakostnaderna för förlaget är mycket små. Intäkterna är föralldel inte heller stora. Förlaget får hälften av den summa som biblioteken betalar för varje lån. Den summan är tjugo kronor så förlaget får tio kronor för varje utlån. Av dessa tio kronor får sedan författaren en andel som avgörs antingen genom det kontrakt som författaren skrivit på eller genom ALIS. Jag tycker liksom SLFF att författaren bör ha väsentligt högre royalty för e-böcker än för pappersböcker eftersom förlaget gör så liten insats.

Jag behövde bara skicka den pdf-fil jag använt för tryckning och snart hade Bibliotekstjänst lagt in kopieringsskydd och lagt den på sin e-boksserver. Om du är låntagare hos någon av de 44 folkbibliotek som har Bibliotekstjänsts utbud av e-böcker kan du låna mitt häfte som e-bok. Lista över dessa finns på http://www.btj.se/produkter_tjanster/medieinkop/e_biblioteket/lankar.html

För att kunna låna en e-bok behöver man utöver lånekort också en pin-kod. Man kan då låna boken hemifrån och ladda ner den i sin dator. Prova gärna att låna min bok!
Som författare får man inte stora intäkter från e-böcker men det medför inte heller något stort, om ens något, merarbete. Det är värt att prova om inte annat för att det kanske ökar utlåningen och försäljningen av pappersboken.

Göran Lindgren

Denna artikel publicerades först i manus, nr. 3-4, 2006, s. 11.